Abb13ebd6c81c58f4ef817534fe75e52f1c85922

Om du har barn har du förmodligen testat olika sätt att kommunicera med dem för att få den reaktion du vill ha. Till exempel när jackan ligger på hallgolvet. Du kanske börjar med ett lite vänligt ”Kan du hänga upp jackan på kroken är du snäll?”. Får du ingen effekt kanske du eskalerar tonen, med ett lite mer bestämt ”Häng upp jackan på kroken, tack!”. Om inget händer kanske du växlar upp lite till, och befaller: ”Nu hänger du upp jackan på kroken!”.

Innebörden är densamma i alla försöken, men du har justerat din ton för att skapa en effekt. Du intar tre olika roller i förhållande till barnet. I det första exemplet är ni ganska jämställda, så här skulle du kunna säga till en (lite slarvig) kompis. För att få barnet att lyssna på dig, fortsätter du i en lite mer bestämd ton, där du liksom påminner barnet om att det är du som bestämmer i det här hemmet. Till sist testar du en ännu mer auktoritär stil, som dessutom visar att du börjar bli irriterad.

Titta på fraserna igen. Kan du se vad skillnaden är? Tonalitet i text handlar dels om ordval, dels om meningsbyggnad. Det kan också handla om perspektiv, men det ska jag ge dig lite bättre exempel på längre fram. För själva språket kommer in lite senare i processen.

Först behöver du ta reda på vilken tonalitet som fungerar bäst med tanke på de mål du har med din kommunikation. Därför ska du starta med din målgrupp. Mer om det imorgon.