14c4239b84a28d28a7e8dc82fcae22dac8f466e0

Jag står på en golfbana i Blekinge och väntar på att Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ska slå ut. Jag har fått lära mig spelet på kort tid. Både det politiska men också golfen. I flera månader har folk jag inte känner mailat och erbjudit mig golflektioner, skällt ut mig, hyllat idén och ibland undrat vad fan jag håller på med.

Jag ska börja från början. Det är December 2013 och Musikhjälpen i Sveriges Radio samlar in pengar till utsatta unga kvinnor. I ett försök att samla in pengar till detta ändamål har Sverigedemokraternas lagt ut en auktion där du kan vinna en golfrunda med partiledaren Jimmie Åkesson. Svenska folket rasar av ilska mot Sveriges radio och undrar hur de kan göra något så odemokratiskt. En god vän till mig skickar en bild på auktionen och undrar om jag ska ta och vinna den. 24 timmar senare har jag med hjälp av Facebook och 130 personer samlat in nästan 50.000, blivit utredd av Paypal för terrorism, svarat på hundratals ilskna och glada mail över varför jag gjorde detta och fått förklara för Musikhjälpen att mitt initiativ har en fredlig intention.Jag går och lägger mig i sängen, tre timmar senare börjar media ringa och fråga om golfrundan.

Nu står jag här. Det är sommar och jag har shorts på mig. Bredvid mig står den man som har ifrågasatt hela min existens i det här landet med ett stort leende och säger att det är min tur att slå ut. Lite som i ett samtal. En slår, den andre ser på och lyssnar. Sen är det nästa persons tur och den andre väntar. Respekt, lyhördhet och tolerans. Missförstå mig rätt. Det här är det jobbigaste jag har gjort i hela mitt liv. En stor del av mig undrar vad fan jag håller på med. Den här mannen vill inte att jag ska bo i Sverige, han tycker att det är hans land och att jag inte hör hemma här. Ibland känner jag inte heller att jag hör hemma här, kanske att jag hör hemma överallt. Men det är inte upp till någon annan att bedömma. Det är mitt land för att jag väljer det. Så jag berättar det för honom. Jag pratar med honom om det. Försöker ställa mig över ilskan och sorgen och möta honom i ett samtal. Frågar varför han tycker som han gör, var han kommer ifrån. Det kanske kan få mig att växa lite, förstå lite mer.

Vem utmanar dig så pass mycket att du behöver golfa med den?