4cb0615c1a9f5aeadca57868665724a127791817

Våld i nära relationer är kriminaliserat. Det finns i en sådan omfattning att det är ett folkhälsoproblem. Det förekommer såväl i välfärdssamhällen som i fattiga samhällen, i både heterosexuella och i samkönade relationer och mellan familjemedlemmar. Även äldre utsätts för våld av sina närstående.

Både kvinnor och män kan bli utsatta för våld i en nära relation. Den som misshandlar gör det inte hela tiden utan har ofta också goda sidor. Bitvis är relationen bra och ofta är det just växlingen mellan våld och värme som gör det svårt att lämna den våldsamma partnern. Hopp om förändring finns ofta då partnern inte är ”dum/ond” hela tiden: man ångrar sig, lovar bättring, ger olika sorts förklaringar såsom stress, att det är jobbigt på arbetet, och så vidare.

Motivationen till förändring brukar vara hög den första tiden efter misshandel och i början av kontakten med en hjälpinstans (exempelvis en kvinnojour) men tenderar att minska över tid. I en pilotstudie fann Hughes och Rasmussen (2010) att det förekom en signifikant skillnad över tid i graden av motivation till förändring mellan de kvinnor som fick MI-samtal och de som inte fick det.

I MI får klienten, på ett icke-fördömande sätt, undersöka fördelar och nackdelar både med situationen som den är och med att förändra den. Klienten känner sig lyssnad till och får hjälp med att göra sitt beteende begripligt. Om samtalsledaren bara pratar om fördelar med att upphöra med relationen uppstår ofta situationen att klienten vill försvara sig och i stället börjar berätta om nackdelarna med en förändring. Detta påfrestar alliansen med samtalsledaren och det är också olyckligt ur motivationssynpunkt. Klienten kommer nämligen i den här situationen att uttrycka ännu mer av det som i MI kallas status-quo-prat, det vill säga prat om fördelar med situationen som det är. När klienten hör sig själv uttrycka allt fler argument för att stanna kvar i relationen, kan detta göra att hon samtidigt lyckas övertyga sig själv om att göra just det.

Gör
Hört talas om status-quo-prat förut? Även om du inte kände till begreppet så har du säkerligen varit med om klienter som fastnar i det. Precis som vi måste bli bra på att notera ambivalens så måste vi bli bra på att notera status-quo-prat. Niklas: Skriv kort Hur? Längre in i kursen kommer vi att gå igenom ett verktyg för att hantera denna typ av prat men idag vill jag att du ska börja träna på att se status-quo-prat.

---
Liria Ortiz, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, handledare, specialist i klinisk psykologi, föreläsare och författare. Är du intresserad av föreläsningar eller handledning kan du höra av dig på [email protected]. Kursen bygger på boken ”Motiverande samtal i arbete med våld i nära relationer” som finns att köpa här.