C4353aa917da6511f6aee16f504978f0246bd69b

Våra biologiska system är nedärvda sedan vi var samlare-jägare och var helt beroende av att tillhöra gruppen för att få skydd mot farorna på savannen. Till de äldsta överlevnadssystemen hör kamp-flykt-mekanismerna som ska se till att vi klarar oss från hot och fiender genom att antingen bekämpa dem, fly från dem eller spela döda (frysläge).

I studier har man nu kunnat se att självkritik skapar aktivitet i samma områden i hjärnan som då vi är utsatta för faror utifrån. Ju starkare kritik vi ger oss själva, desto kraftigare utslag i hjärnan.

Forskarna menar att vår självkritik är en logisk reaktion på fara, så här: Om vi anser att vi borde vara perfekta och inte är det, identifierar vi det som ett hotande problem som vi ska lösa – och det problemet består av mig själv. För att undgå faran reagerar vi på samma sätt mot oss själva som mot fiender utifrån: Med attack (självanklagelser), flykt (dra sig undan i skam) eller frys (fastna i självupptaget ältande om att allt är vårt fel).

Kristin Neff är psykologiprofessor på University of Texas i USA och pionjär inom forskningen om självmedkänsla. Här har du 12 minuter på YouTube där hon berättar om vad självkritik är och vad självmedkänsla innebär.