134ed212f863af81950f9832965562b4cc18bd53

Barnets sömn börjar nu få en tydligare struktur och regelbundenhet. De flesta sover tre gånger per dag i pass om en och en halv till två timmar. En del sover bara korta stunder. Middagslurarna kommer ofta efter att barnet haft en vakenperiod tidigt på morgonen, sedan en andra lur mitt på dagen och en tredje på eftermiddagen. Den totala sovtiden över ett dygn varierar också men är i genomsnitt ungefär sjutton timmar.

De flesta barn i den här åldern äter regelbundet nattetid. Barn som ammas äter ofta, ungefär var tredje timme. Men att barn vaknar på nätterna har inte bara med ätande att göra utan är också ett sätt att kontrollera att tryggheten i livet (föräldrarna) är där. 

Nu är det teoretiskt möjligt att börja styra deras sömn. De förstår sammanhang och skeenden och kan därför ta till sig rutiner på ett annat sätt än yngre bebisar. Eftersom det är viktigt ur anknytningssynpunkt att man som förälder finns till hand när barnet vaknar till rekommenderar jag inga hårda sömnmetoder. Det finns dock mjuka sätt att styra barnets sömnrutiner som kan göra dygnet drägligare utan att barnet känner sig övergivet. 

Barnets temperament och hur lätt man själv har att somna (och inte minst somna om) avgör vilka rutiner som passar en. Släpp därför alla föreställningar om rätt och fel för barnets sovande. Det viktiga är bara att sova. För en del passar samsovning och nattamning bäst, för andra olika rum. Inga lösningar är “finare” än andra. Sömn är bara ett grundläggande mänskligt behov som ska tillfredsställas, ingen prestigesak. Styr inte heller upp barnets sömn för att det känns som att ni borde eller för att andra har åsikter. För vissa familjer passar det utmärkt att nattamma upp i tvåårsåldern. Sover man bra på det viset är det en utmärkt ana.


Malin Bergström, leg. Psykolog, Med Dr, författare till boken Lyhört föräldraskap.