A989c9acff1c36091f57c4d80a4260ab94adb99d

En skicklig författare kan skapa lika mycket intimitet med en karaktär som vi läser om i tredje person som en karaktär vi läser om i första person. Framför allt om du använder den indirekta stilen. Det balla är när man får fram sanningen mellan orden. Som när en karaktär tänker på sig själv som ful men att läsaren märker på hur folk pratar med henne och behandlar henne att hon nog är väldigt vacker. Det svåra här är också att inte låta ens egna intentioner med karaktären färga av sig för mycket.

Om du vill att karaktären, genom vars perspektiv läsaren upplever allt, ska vara ambitiös och godhjärtad, finns risken att du förstärker vissa drag för mycket så att karaktären känns äregirig och alldeles för kär i sig själv, eller överdrivet god.

”Med ett ömt hjärta såg den goda och vänliga Sofia på de stackars fattiga personer hon passerade på gatan.”

Som författare får du se till att du har tillräckligt mycket perspektiv (hehe) till karaktären så att läsarens upplevelse av denne är den du själv eftersträvar.

En berättelse kan få extra spänning om berättaren ljuger för läsaren. En allvetande journalist kanske har en agenda – hon anser att mördaren i kriminalfallet hon berättar om är oskyldig och vinklar på så sätt sanningen. Vi kan få se allt genom ett barns ögon (antingen genom första eller tredje person) och barnet ser inte och förstår inte allt som händer. Ett jag kan berätta något för ett fiktivt du, kanske en älskare som hen inte vågar berätta allt för.

"Det var han som kysste mig. Jag sköt honom ifrån mig på en gång, kände mig närmast äcklad."

Dagens uppgift: Prova att ljuga för läsaren och se vad det kan addera till din berättelse.

Den här kursen är framtagen av Type & Tell i samarbete med John Häggblom, redaktör och manusutvecklare på Bokförlaget Forum.

Type & Tell är en digital självpubliceringstjänst från Bonnierförlagen. 
Vi gör det enkelt för dig att skriva, paketera och sälja dina böcker! 
Gå in på typeandtell.com och skapa ett konto gratis.